Det underbara ting som vi kallar livet
Livet är mäktigt i alla dess skeden! I motgång och framgång, i sorg och lycka, i liv och död. Oavsett situation så är livet fyllt av upplevelser som vi bedömer antingen som bra eller dåliga. Detta gör vi naturligt, vilket är ett sätt för oss som individer att uttrycka vilken sorts människa vi är. Och individualism i personlighetssyfte är väl alltid en positiv sak? Ju mer du uttrycker dig själv, ju mindre är du styrd av andra och ju mer lyssnar du på din egen inre röst, den som många kallar själen. För vem vet mer om dig än just du?
Men många gånger struntar vi i vår egna röst och låter oss påverkas av de enorma påtryckningar utifrån. Vi låter oss till exempel att mäta vår framgång i form av pengar och sociala normer, när den egentligen borde mätas i hur vi verkligen känner oss när vi granskar våra egna handlingar. Vi låter oss utgå ifrån att massmedia och regeringen har den enda sanningen när de egentligen styrs av dem som fullständigt struntar i dig och mig. Vi låter allt som inte kan vetenskapligt bevisas att bli en osanning, när vetenskapen i sanning bara kan uppfatta en bråkdel av det som verkligen existerar. Det är teoretiskt bevisat att det finns minst fem dimensioner av existensen och att hela det fysiska universumet är i grunden vibrationer som uttrycker sig i olika våglängder, av vilka vi kan uppfatta ungefär fem till sju procent. Hur ska vi, när det ställer sig som såhär, kunna avgöra vad vi ska tro på? Jag tror att sålänge du lyssnar på dig själv, vad du verkligen känner inför saker och ting, kan du inte ha fel. Din sanning är alltid den sanning du ska följa, då ingen någonsin kan förstå exakt den situation du befinner dig i. För vem har upplevt exakt det du upplevt?
Som jag nämnde förut är livet fyllt av upplevelser som vi bedömer som bra eller dåliga. Även dessa är till stor del styrda av utomstående krafter. Kan någon egentligen förneka detta med den form av utbildning vi har idag och den information massmedia vräker över oss?
Skolsystemet är idag till fullo styrd av den sittande regeringen i form av vår skolminister tillsammans med dennes medarbetare. Alla skolor, även privatskolor, är tvungna att lära ut viss information och har väldigt begränsade friheter. Om du granskar dagens utbildningssystem så fastställs ganska snabbt att de ämnen som är av största vikt i skolan är de som på bästa sätt tjänar det ekonomiska systemet och de som är av minsta vikt är de som tjänar just dig och ditt kreativa tänkande. Ämnen så som bild och musik, vilka i denna tid är några av huvudorsakerna till mänskligt utvecklande. Dessa existerar bara marginellt inom skolsystemet. Är det inte dessa som vi borde värdera högst, då de utvecklar människan istället för systemet? Men folket finner sig än en gång i att regeringen innehar den enda sanningen och lägger sin egen åt sidan.
Jag anser att när den globala tankefriheten, med minimal påverkan av yttre omständigheter, får flöda, kan den maximala friheten uttrycka sig i vårt dagliga liv. Det är då vår inre röst, vår intuition, vårt sunda förnuft, vår själ och den oinskränkta kärleken kan röra sig fritt i världen. Då behöver vi inga lagar, för då förstår vi att mänskligheten är en och vi kan inte skada någon annan utan att skada oss själva. //Martin Johansson
Men många gånger struntar vi i vår egna röst och låter oss påverkas av de enorma påtryckningar utifrån. Vi låter oss till exempel att mäta vår framgång i form av pengar och sociala normer, när den egentligen borde mätas i hur vi verkligen känner oss när vi granskar våra egna handlingar. Vi låter oss utgå ifrån att massmedia och regeringen har den enda sanningen när de egentligen styrs av dem som fullständigt struntar i dig och mig. Vi låter allt som inte kan vetenskapligt bevisas att bli en osanning, när vetenskapen i sanning bara kan uppfatta en bråkdel av det som verkligen existerar. Det är teoretiskt bevisat att det finns minst fem dimensioner av existensen och att hela det fysiska universumet är i grunden vibrationer som uttrycker sig i olika våglängder, av vilka vi kan uppfatta ungefär fem till sju procent. Hur ska vi, när det ställer sig som såhär, kunna avgöra vad vi ska tro på? Jag tror att sålänge du lyssnar på dig själv, vad du verkligen känner inför saker och ting, kan du inte ha fel. Din sanning är alltid den sanning du ska följa, då ingen någonsin kan förstå exakt den situation du befinner dig i. För vem har upplevt exakt det du upplevt?
Som jag nämnde förut är livet fyllt av upplevelser som vi bedömer som bra eller dåliga. Även dessa är till stor del styrda av utomstående krafter. Kan någon egentligen förneka detta med den form av utbildning vi har idag och den information massmedia vräker över oss?
Skolsystemet är idag till fullo styrd av den sittande regeringen i form av vår skolminister tillsammans med dennes medarbetare. Alla skolor, även privatskolor, är tvungna att lära ut viss information och har väldigt begränsade friheter. Om du granskar dagens utbildningssystem så fastställs ganska snabbt att de ämnen som är av största vikt i skolan är de som på bästa sätt tjänar det ekonomiska systemet och de som är av minsta vikt är de som tjänar just dig och ditt kreativa tänkande. Ämnen så som bild och musik, vilka i denna tid är några av huvudorsakerna till mänskligt utvecklande. Dessa existerar bara marginellt inom skolsystemet. Är det inte dessa som vi borde värdera högst, då de utvecklar människan istället för systemet? Men folket finner sig än en gång i att regeringen innehar den enda sanningen och lägger sin egen åt sidan.
Jag anser att när den globala tankefriheten, med minimal påverkan av yttre omständigheter, får flöda, kan den maximala friheten uttrycka sig i vårt dagliga liv. Det är då vår inre röst, vår intuition, vårt sunda förnuft, vår själ och den oinskränkta kärleken kan röra sig fritt i världen. Då behöver vi inga lagar, för då förstår vi att mänskligheten är en och vi kan inte skada någon annan utan att skada oss själva. //Martin Johansson
Kommentarer
Trackback
